Nya pengar, nya attityder – forskning belyser eliternas motstridiga syn på den nordiska välfärdsmodellen

Många av dem som blivit förmögna inom snabbt växande branscher är kritiska mot den offentliga sektor som möjliggjort deras framgång.

Inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden ingår projektet Keeping New Money on Board: The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Model, som undersöker hur nya ekonomiska eliter i Finland och Sverige förhåller sig till den nordiska välfärdsstaten.

En central slutsats är att en betydande andel av den nya välbärgade eliten är kritisk till välfärdsstaten. Kritiken riktas särskilt mot den offentliga sektorns ineffektivitet och mot socialskyddets strukturer – exempelvis stödet till arbetslösa eller ekonomiskt utsatta.

– Flera av de intervjuade upplever att den offentliga sektorn inte fungerar. I stället ser de sig själva som lösningen på problemen, säger projektledaren Hanna Kuusela, biträdande professor i sociologi vid Jyväskylä universitet.

Forskarna har intervjuat personer som nyligen blivit förmögna inom social- och hälsovårds-, utbildnings- eller teknologisektorn. Attityder och åsikter har kartlagts med hjälp av drygt 70 forskningsintervjuer. Forskningsgruppen har även analyserat medier för att undersöka hur dagens eliter framställs i den offentliga debatten. Offentliga källor som skatteuppgifter, årsrapporter och företagsregister har också använts som underlag.

Flera av de intervjuade har ett ambivalent förhållande till den offentliga sektorn, eftersom den ofta är deras största kund och en förutsättning för deras affärsverksamhet.

Enligt preliminära resultat i Finland utmärker sig många unga framgångsrika personer inom teknologisektorn, då flera av dem uttrycker stöd för den nordiska modellen. De undersöks vid Helsingfors universitet, där man intervjuat grundare och ledare för företag som använder ny digital teknik. Dessa framgångsrika aktörer inom den nya ekonomin upplever själva att de fått mycket av den nordiska välfärdsstaten, och därför anser de att den är viktig även för kommande generationer.

Den andra finländska delstudien som genomfördes vid Jyväskylä universitet omfattar cirka 90 personer som gjort stora donationer. Deras inställning till den nordiska samhällsmodellen är ofta positiv.

– Enligt dessa personer konkurrerar privat välgörenhet inte med välfärdsstaten, utan ses snarare som ett uttryck för kollektivt ansvarstagande, säger Kuusela.

Det finns vissa skillnader mellan länderna vad gäller de intervjuades bakgrund. Vid Stockholms universitet i Sverige omfattar studien även personer som byggt sin förmögenhet inom utbildningssektorn. I Sverige har kommersialiseringen av utbildning skapat nya förmögna elitgrupper och blivit föremål för en bred offentlig diskussion. Denna nya ”välfärdselit” betraktar sig själva som entreprenörer som erbjuder den svenska skolsektorn innovation, kostnadseffektivitet och goda utbildningsresultat – men de är samtidigt föremål för omfattande offentlig kritik.

– Att öppna grundutbildningen eller utbildningen på andra stadiet för den fria marknaden är något som knappt alls har diskuterats i Finland, säger Kuusela.

Forskningsprojektet kommer bland annat att resultera i en engelskspråkig bok med titeln Rich Radicals, som publiceras senare i år. Den behandlar de finländska eliternas syn på den nordiska modellen. Ett antal vetenskapliga artiklar kommer också att publiceras i takt med att projektet fortskrider.

Mer information:
Hanna Kuusela
Biträdande professor, Jyväskylä universitet
hanna.r.kuusela@jyu.fi