Chattar med elever på kvällen – lärarnas hjälp sker idag också i det dolda, visar nordisk forskning
Förändringen som digitaliseringen inneburit i skolelevers liv är större och tydligare än väntat, säger forskare. Särskilt interaktionen efter skoltid mellan lärare och elever överraskar.
Skolvardagen har genomgått stora förändringar i och med digitaliseringen. Det framkommer ur det material forskarna bakom projektet Nordiska grundskolor som dåtida, samtida och framtida mötesplatser för kunskap och inkludering tagit fram. Projektet har fokuserat på fyra högstadieskolor i fyra olika nordiska länder och slutförs under 2027.
Forskningsmaterialet är redan insamlat och bjuder på mycket ny information. Bland annat kom det som en överraskning för forskarna att många lärare kan ha kontakt med elever via chattar, också efter kl. 20 på kvällen. Till exempel kan det handla om hjälp med att lösa olika skoluppgifter.
– Det här var något vi inte hade vetat och som vi inte tror andra har tittat mycket på heller, säger professor Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet, som leder projektet.
Fördelas hjälpen lika?
Sahlström betonar att digitaliseringen fört med sig mycket bra. Samtidigt kommer den med nya utmaningar, bland annat med tanke på den nordiska grundskolans ursprungliga jämlikhetsambitioner.
– Klassrummen före digitaliseringen var speciella på det sättet, att alla kunde se vad som hände och om läraren hjälpte någon. Det fanns inga hemligheter. Men med skärmarna blir det ju tyst.
Det är inte längre tydligt för alla vem som hjälper vem. Mötesplatserna blir färre och mindre tillgängliga.
– Det finns skäl att misstänka att en del av skolornas likvärdighetsmål inte uppfylls. Den här sortens interaktion mellan elever och lärare är kanske inte så rättvist fördelad – en del är man mer benägen att vara i kontakt med på kvällarna än andra.
När vuxna chattar med elever utanför skoldagen kan det också finnas behov av att fundera på gränsdragning: hur mycket och på vilket sätt är det okej att vara i kontakt med elever sent på kvällen?
Överlag syns det tydligt att skola och fritid i allt högre grad i dag är integrerade. Människor från ett område av elevernas liv är med även på andra.
– Vi har intressant dokumentation, så som skärmdumpar, om hur man till exempel kan chatta med farmor eller farfar i skolan och sedan använda skolappar sent på kvällen. Det är en stor och tydlig förändring vi ser, säger Sahlström.
Walk-along- intervjuer upplysande
Forskningsprojektet består av tre delstudier. Utöver att undersöka vad digitaliseringen inneburit för dagens elever har forskarna sett på utbildningshistoria: hur det kom sig att man började skapa grundskolor av den här typen. De har även forskat i vilken betydelse grundskolan haft för elever som idag är i femtioårsåldern. Forskarna har gjort så kallade walk-along- intervjuer där de gått runt med före detta elever i skolan och runt skolan.
– Vi ser att skolans betydelse som socialt rum har varit jättestor för de här eleverna. Det blev uppenbart då de funderade på vad skolan betydde för vem de var och vem de blev.
Både att man gått i skolan, men också hur skolan var organiserad – till exempel placering av korridorer och specialklassrum – har varit viktig.
Projektets resultat kommer att sammanställas i bokformat. Boken utkommer 2027.
Mer information:
Projektledare Fritjof Sahlström
Professor i pedagogik vid Helsingfors universitet
fritjof.sahlstrom@helsinki.fi