Forskare: Nordiska pensionsfonder kan främja hållbar utveckling

De nordiska pensionsfondernas kapital kan ha stor betydelse för en hållbar omställning – både på grund av konkreta effekter av de investeringar som görs och för att de ger signaler till andra investerare. Men samtidigt som det pågår arbete i en hållbar riktning så stöder vårt pensionskapital fortfarande ohållbara verksamheter.

Hur uppmärksammas miljö- och klimatkonsekvenser i pensionkapitalets investeringar? Hur bemöter pensionsfonderna krav utifrån – från till exempel miljöorganisationer eller pensionssparare – att sluta investera i fossila bränslen? Hur arbetar hållbarhetsansvariga och fondförvaltare med hållbarhet, och med vilka konsekvenser för den framtid som pensionskapitalet är med och skapar? Det är frågor som forskarna bakom projektet Fossil Free Futures – Divestment Across the Nordic Countries har studerat.

Forskningsprojektet pågår i Sverige, Danmark och Norge, och frågorna spänner över tre stora och komplexa frågor: pensionssystem, klimatförändringar och en global finansmarknad. När globala frågor som finans och klimat möter nationella pensionssystem får vi syn på både likheter och skillnader mellan de nordiska länderna, inte minst hur frågorna lyfts som politiska, etiska, eller strikt ekonomiska.

– Vi har haft ett särskilt fokus på vem som uppmärksammar frågan om fossila bränslen i pensionskapitalet, och på vilket sätt de som beslutar om eller förvaltar pensionskapitalet svarar på det, säger projektledare och professor i sociologi Linda Soneryd från Stockholms universitet.

För att kunna förstå drivkrafterna bakom förändring i en hållbar riktning behöver vi både förstå vem som driver på förändringen och vilka hinder som finns.

I Danmark har medlemsbaserade pensionsfonder möjliggjort att frågan om att avinvestera pensionskapitalet från fossila bränslen drivits på av medlemmarna, alltså pensionsspararna själva. I Sverige har frågan bland annat drivits av pensionsförvaltare, diskuterats i riksdagen, samt bevakats av miljöorganisationer.

Det här kan man kalla ramarna för det gemensamma vetandet: hur mycket lämnas åt finansaktörer själva, vilken roll får experter, vem har insyn, och vilka demokratiska forum finns?

– Det handlar också om finansaktörers agerande i relation till en övergripande klimatpolitik. Norge har gett stora bidrag för att bevara regnskog, men under 2025 gick Norges oljefond emot råden från sitt eget etikråd och investerade i gruvverksamhet som hotar regnskogen i Amazonområdet. Sådana konflikter skadar allmänhetens förtroende för beslutsfattare, säger Soneryd.

Forskningen om den etiska förvaltningen av Oljefonden visar att ett etiskt ramverk kan ha flera funktioner. Det menar Bård Lahn och Sebastian Svenberg som tillhör det norska teamet i projektet.

– Det etiska ramverket har gjort det möjligt förhålla sig aktivt till sociala frågor och miljöaspekter, och därmed också öppnat för kritik från den norska befolkningen som nu kan förvänta sig att beslutsfattarna ska agera på ett sätt som uppfattas som moraliskt riktigt.

Mer information:

Linda Soneryd
Stockholms universitet
linda.soneryd@score.su.se